I abstinensens spår är numer vintern och våren upplanerad. Principen kommer vara lång uppstart sedan ca 18 veckor av "riktig" träning. Lite inspiration tagen från Jack Daniels med att köra ett av två kvaliépass som långpass. Konstaterade att JD räknar med veckomängder på 8 mil, minst. Därför blir det lite anpassat gällande volym och hårdheten på långpassen.
Exempelvis var första långpasset formulerat i miles:
2m@4:50/km
6m@4:15/km
1m@3:58/km
5m@4:15/km
1m@3:58/km
1m@4:15/km
2m@4:50/km
Totalt 18 miles = 29 km varav 6,5 km lätt. Tjena... Visst det är "elit" programmet men det skall inte vara alltför långt från det jag kommer vilja köra.
Så vad blir det? Planen är maxveckor på 90 km och miniveckor på ca 60 km. Alla kilometer kommer fördelas på fler pass än tidigare, detta genom att springa dubbelpass mist en gång i veckan och köra färre idiotpass på 16 km varav 10 km kvalité... Enkelt!
söndag 12 oktober 2008
torsdag 2 oktober 2008
Statistikfest
En av många anledningar man pysslar med löpning är all statistik man kan götta ner sig i. Här är ett litet axplock av siffror.
Dags nu att definiera målen för nästa säsong. Jag känner dock att detta blir en mycket grov skiss. Men i alla fall (i ordning "coolast först"):
Annat kul som man kanske skulle hitta på:
Fixar jag hälften är jag nöjd.
Tills dess: "The only way to define your limits is by going beyond them" -Arthur C. Clarke
- Total distans i år (ca): 1750 km (större delen av mars skadad, småskadad januari - februari) ändå ca 45km/vecka
- Antal träningspass: 151 (11,58 km/pass)
- Antal kvalitépass: 81 (varav 28 långpass)
- Fyra tävlingar
- Fem personliga rekord
- 5 km: 18:31 (19:32 -> -1:01)
- 10 km 39:28 (40:31 -> -1:03)
- Halvmarthon: 1:24:22 (1:26:23 -> -2:01)
- LL30: 2:13:35 (2:17:58 -> -4:23)
- Marathon: 3:13:01 (3:49:44 -> -36:43)
Dags nu att definiera målen för nästa säsong. Jag känner dock att detta blir en mycket grov skiss. Men i alla fall (i ordning "coolast först"):
- Marathon: 2:59:59 (dock nöjd med 3:09:50 på Sthlm eftersom det gör mig till snabbaste Karlberg på distansen all-times)
- LL30: 2:10 (helst en bit under, vore kul med topp 150)
- Halvmarathon: 1:20:00 (det blir en tuff nöt att knäcka, 3:49min/km, så PB räcker kanske gott)
- Mil: 38:00 (borde kunna gå snabbare men jag har ju aldrig tävlat på distansen)
Annat kul som man kanske skulle hitta på:
- Springa en ultra
- Tävla i triathlon
- Springa fler maror
Fixar jag hälften är jag nöjd.
Tills dess: "The only way to define your limits is by going beyond them" -Arthur C. Clarke
söndag 28 september 2008
2:13:35
Löpmässigt är detta det bästa jag gjort. Jag trodde faktiskt inte 100% på att jag skulle fixa medaljen, passen på slutet har inte direkt lovat stordåd... Väl ute i spåret igår kändes det rätt från första kilometern. Nu skall jag ta semester från löpningen i kanske 6 veckor, det har jag lovat...
onsdag 24 september 2008
Säsongen snart slut
Bara Lidingö kvar, på lördag. Ett pass mellan mig och avslutningen. Måste erkänna att det känns bra, har blivit ganska less på att springa och endast drivits av LL de sista veckorna. Så vill man ju inte ha det... Troligen blir det endast marginellt med löpning under oktober och november. Sen räknar jag med att vara sjukt sugen igen... Då blir det Stockholm under 3 timmar (det kan inte vara tropisk hetta varje år)
Vad gäller LL grubblar jag på hur tight det blir mot silvertiden och hur jag skulle känna om det inte gick. Jag är orolig helt enkelt. Men skall sanningen fram har jag tänkt mer på hur det kommer kännas att klara silvret.
På en helt annan not... Alla band/artister som släpper självbetittlade album se och lär:
This is a long drive for someone with nothing to think about
Building nothing out of something
Good news for people who like bad news
We where dead long before the ship even sank
Sad happy sucker
The fruit that ate itself
Lonesome crowded west
Everywhere And His Nasty Parlour Tricks
The Moon & Antarctica
Gruppen heter Modest Mouse, inget extra musikalsikt men helt ok. Men fan vilka albumtitlar...
Vad gäller LL grubblar jag på hur tight det blir mot silvertiden och hur jag skulle känna om det inte gick. Jag är orolig helt enkelt. Men skall sanningen fram har jag tänkt mer på hur det kommer kännas att klara silvret.
På en helt annan not... Alla band/artister som släpper självbetittlade album se och lär:
This is a long drive for someone with nothing to think about
Building nothing out of something
Good news for people who like bad news
We where dead long before the ship even sank
Sad happy sucker
The fruit that ate itself
Lonesome crowded west
Everywhere And His Nasty Parlour Tricks
The Moon & Antarctica
Gruppen heter Modest Mouse, inget extra musikalsikt men helt ok. Men fan vilka albumtitlar...
onsdag 17 september 2008
Spinning
Testade spinning igår. Låter som en drog om ni frågar mig. Dock brukar droger medföra en ett positivt rus i början, det gjorde inte spinning. Come on, sitta i ett ganska mörkt rum och cykla utan att komma någonstans. Ivrigt påhejad av en instruktör som inte verkade veta så mycket om träning och som lök på laxen tråkig mainstream musik som är bra att ta i till.
Jag gör en lista på vad som är dåligt med spinning (troligen övrig gruppträning också)
1: Allt beror på instruktören
2: Man är inomhus
3: Man fick ingen teknisk feeback. Hur många watt, vilken puls osv.
4: Inga klara direktiv, nu skall det vara hårt i x sekunder osv.
5: Dålig musik
Jag fattar inte att folk går på sånt här, är det så svårt att motivera sig att ta i? För mig är det enklare att motivera mig till att ta i om jag vet varför jag gör det och jag har kontroll på hur långt varje arbetspass skall vara.
Tips från coachen: skit i spinning och gymkort och köp en cykel och cykla till jobbet.
Jag gör en lista på vad som är dåligt med spinning (troligen övrig gruppträning också)
1: Allt beror på instruktören
2: Man är inomhus
3: Man fick ingen teknisk feeback. Hur många watt, vilken puls osv.
4: Inga klara direktiv, nu skall det vara hårt i x sekunder osv.
5: Dålig musik
Jag fattar inte att folk går på sånt här, är det så svårt att motivera sig att ta i? För mig är det enklare att motivera mig till att ta i om jag vet varför jag gör det och jag har kontroll på hur långt varje arbetspass skall vara.
Tips från coachen: skit i spinning och gymkort och köp en cykel och cykla till jobbet.
Irriterad
Jag är irriterad på en massa saker just nu. De mest har med finanskrisen att göra. Jag är
irriterad över att ingen i bestämmande position på L&B insåg vart man styrde sitt skepp. Jag är irriterad över ekonomijournalister som bara skriver strunt om att riksbanken inte borde höja räntan. Eller inte ens det, de bara hintar det. Är det så att alla dessa journalister sitter på dyra lån och har problem att hålla koll på utgifterna? Jag vet inte. Det jag vet är att riksbanken har ett väldigt enkelt uppdrag. -Håll inflationen i schack, ni har repo-räntan till er hjälp. Enkelt. Det kvittar alltså om inflationen är 4,1 eller 4,4% räntan skall upp ändå. Visst, man vill inte ta i så mycket att det drar igång samma kreditkris som i USA. Men det är ju egentligen inte deras problem. Om en räntenivå på säg 6% drar igång en kreditkris är det bankernas fel ingen annans. Jag vet att när vi skulle låna räknade vi med räntor upp mot 6% och det var viktigt för oss att ha lite marginal även här. Det var inget någon rådgivare tipsade oss om, dom kollade på dagens ränta (då ca 3,1%) och sedan +2%, dessutom räknade de med att alla jämkade. Det finns en massa "what if":s i den ekvationen. Ja, ja om nu världsekonomin överlever de närmaste månaderna kanske något bättre kommer ut på andra sidan. Tyvärr kommer inte tillräckligt med huvuden rulla utan fel personer kommer hela tiden drabbas. Tusentals individer kommer troligen sitta i en jobbig sits med lån som överskrider deras tillgångar för att någon nyexad backslick-pajas rådde dem att låna till topplånet. Visst det är individens fel, men det vidirga är att rådgivaren klarar sig utan en skråma. Dom får helt enkelt en skopa av mig här och ett fett minus på karmakontot.
irriterad över att ingen i bestämmande position på L&B insåg vart man styrde sitt skepp. Jag är irriterad över ekonomijournalister som bara skriver strunt om att riksbanken inte borde höja räntan. Eller inte ens det, de bara hintar det. Är det så att alla dessa journalister sitter på dyra lån och har problem att hålla koll på utgifterna? Jag vet inte. Det jag vet är att riksbanken har ett väldigt enkelt uppdrag. -Håll inflationen i schack, ni har repo-räntan till er hjälp. Enkelt. Det kvittar alltså om inflationen är 4,1 eller 4,4% räntan skall upp ändå. Visst, man vill inte ta i så mycket att det drar igång samma kreditkris som i USA. Men det är ju egentligen inte deras problem. Om en räntenivå på säg 6% drar igång en kreditkris är det bankernas fel ingen annans. Jag vet att när vi skulle låna räknade vi med räntor upp mot 6% och det var viktigt för oss att ha lite marginal även här. Det var inget någon rådgivare tipsade oss om, dom kollade på dagens ränta (då ca 3,1%) och sedan +2%, dessutom räknade de med att alla jämkade. Det finns en massa "what if":s i den ekvationen. Ja, ja om nu världsekonomin överlever de närmaste månaderna kanske något bättre kommer ut på andra sidan. Tyvärr kommer inte tillräckligt med huvuden rulla utan fel personer kommer hela tiden drabbas. Tusentals individer kommer troligen sitta i en jobbig sits med lån som överskrider deras tillgångar för att någon nyexad backslick-pajas rådde dem att låna till topplånet. Visst det är individens fel, men det vidirga är att rådgivaren klarar sig utan en skråma. Dom får helt enkelt en skopa av mig här och ett fett minus på karmakontot.
måndag 15 september 2008
Rekordjakt
September-oktober betyder bråda dagar för oss löparnördar. Tävlingar i praktiken varje helg och tävla bör man. Varför? Det är helt enkelt jävligt kul. Man får något att sikta på med träningen, man får uppleva masspsykos, man får gratis sportdryck, man får verkligen ta i, har man inte tävlat på distansen tidigare slår man persoligt rekord. Då känner man sig bättre än sveriges olympier. Bara fördelar alltså...
Appropå rekord, jag har ett ganska muntert facit så här långt.
Stockholm halvmarathon 3 PB:n samma dag.
Halvmarathon: 1:24:22
10 km: 39:28 (första milen)
5 km: 19:40 (första femman)
Bellmanstafetten:
5 km: 18:31.
Lidingöloppet, ännu okänt. Men kan trenden hålla i sig kan jag kanske nå under 2:15 här. Jag har dock räknat på saken och konstaterat att det blir tight. Troligen blir det en sekundstrid...
Appropå rekord, jag har ett ganska muntert facit så här långt.
Stockholm halvmarathon 3 PB:n samma dag.
Halvmarathon: 1:24:22
10 km: 39:28 (första milen)
5 km: 19:40 (första femman)
Bellmanstafetten:
5 km: 18:31.
Lidingöloppet, ännu okänt. Men kan trenden hålla i sig kan jag kanske nå under 2:15 här. Jag har dock räknat på saken och konstaterat att det blir tight. Troligen blir det en sekundstrid...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
